Jordbruk - Vin

Situationen inom vinsektorn i Europeiska unionen

E-Bacchus är en databas med

registret över skyddade ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar i EU, enligt rådets förordning nr 1234/2007,
skyddade geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar i länder utanför EU som även gäller i EU, enligt bilaterala vinhandelsavtal mellan EU och de berörda länderna,
skyddade traditionella uttryck i EU, enligt rådets förordning nr 1234/2007.

Senaste uppdateringen av databasen e-Bacchus [pdf ]

EU har en dominerande ställning på världsmarknaden för vin. EU producerar varje år 175 miljoner hektoliter och står för 45 % av världens vinodlingsareal, 65 % av produktionen, 57 % av konsumtionen och 70 % av exporten.

Mycket har hänt sedan EU införde en gemensam organisation av marknaden (GOM) för vin. Till en början karakteriserades vinmarknaden av en mycket kort period med jämvikt. Därefter kom en kraftig produktionsökning som inte motsvarades av någon efterfrågeökning. Sedan 1980-talet har produktionen minskat oavbrutet, och konsumenterna har i allt större grad efterfrågat kvalitetsprodukter. I takt med dessa förändringar har den gemensamma organisationen av marknaden ändrat skepnad flera gånger.

I början var inställningen liberal. Det fanns inga begränsningar av planteringen och knappt några instrument för att styra marknaden och hantera de kraftiga, årliga produktionssvängningarna. Därefter kombinerade EU den fria planteringen med vad som nästan var en avsättningsgaranti, vilket ledde till allvarliga strukturella överskott. Efter 1978 drev man en hård regleringspolitik med planteringsförbud och skyldighet att destillera överskotten. Mot slutet av 1980-talet införde EU starkare ekonomiska incitament för få odlarna att sluta odla vin helt och hållet.

När man 1999 reformerade den gemensamma organisationen av marknaden ville man framför allt sörja för bättre jämvikt mellan utbud och efterfrågan genom att ge producenterna möjlighet att anpassa sin produktion till den ökade efterfrågan på kvalitetsprodukter. Dessutom hade den internationella konkurrensen hårdnat till följd av GATT-avtalen. Det var därför viktigt att göra vinsektorn konkurrenskraftig på lång sikt. För att uppnå detta finansierade EU bland annat en omstrukturering av en stor del av vinodlingsarealerna.

Reformen var dock inte tillräcklig. Fortfarande betalades stora summor ut för att man skulle bli av med vinöverskottet. En ny GOM-reform blev nödvändig.

Det nya reformpaketet antogs 2008 och har följande målsättningar:

Vinproducenterna ska bli mer konkurrenskraftiga, de europeiska vinernas anseende ska förbättras, och sektorn ska återta marknadsandelar i EU och resten av världen.
Sektorn ska få ett enklare regelverk som gör att utbudet matchar efterfrågan.
Vinproduktionen ska hålla fast vid sina fina traditioner, stärka sin sociala funktion i landsbygdsområdena och bli mer miljövänlig.

Efter 2015 kommer EU:s nuvarande stopp för nyplantering att hävas så att konkurrenskraftiga producenter kan utöka sin produktion.

Startsida

"Notices for the public"

Lagstiftning

Produktionskapacitet

Tredjeländer

Förvaltningskommittén

Förteckningar

E-SPIRIT-DRINKS

Reformen av vinsektorn

Labelling of allergens - authorized languages
[ pdf, 72 KB]
"Contains sulphites" in EU languages
[ pdf, 49 KB]

Rapporter och studier:

Säljfrämjande åtgärder för vin på marknader i tredjeland (11.2011) [pdf]

Arbetsdokument [pdf ]

"Results of the accession negotiations - wine" (07.2003) [pdf ]

"Results of the accession negotiations - spirits" (07.2003) [pdf ]

"Study on the use of the varieties of interspecific vines" (07.2003) [pdf , 2.7 MB!]